Som rubriken lyder, men jag och T är hemma. T hade feber och jag har hysteriskt mycket i skolan den här veckan, OCH årskontroller med sammanlagt 5-6 träffar med olika specialister på två dagar är svåra och flytta på. Alltså bestämde vi att Johan och Adrian åker själva. Just när vi bestämde det verkade det som en väldigt bra och klok idé.
Nu, när de är i Göteborg och jag är här känns det som en helt vansinnig idé. Vem kom på något så dumt? Vem trodde att det skulle gå att få något vettigt gjort när alla tankarna ändå är 25 mil söderut? Som om det skulle hjälpa att allt verkar ok, och att jag fått rapport om dagens alla undersökningar som gått helt utan anmärkning och planenligt. (lungröntgen, ultraljud av lever, tandläkare(för cellgiftspåverkan)och samtal med vår leverläkare)
Ändå sitter jag här och försöker balansera lite formler och göra nettoreaktioner. Helt hopplöst. Nästa år ska jag vara lite klokare!
Imorgon håller jag tummarna för:
1) Att det ska gå bra att sticka Adrian, vår sköterska (den enda som kan stickas) är inte på plats.
2) För att alla provsvar visar sig vara bra.
2 kommentarer:
Alla tankar till er imorgon, självklart ska det gå bra. Vi kanske ses nästa helg på prylbytardagen som vi brukar :) kram Maria
Håller tummarna! Gissar att i alla fall stickningen är överstånden nu.
Kram Anna
Skicka en kommentar