Universitetsstudent -= Jag!!!

Nu gick det visst undan igen. Från att mina betyg blivit "för gamla"??!!! och att jag skulle bli tvungen att läsa om allt på komvux 1,5 år är jag idag klar för att påbörja min bastermin på universitetet imorgon!
Hur det gick till. Det finns välmenande och trevliga människor på rätt plats här och där i tillvaron. En är syokonsulenten på komvux. Han pratade om reell kompetens, kollade upp vem jag skulle kontakta och sa att jag skulle göra det snabbt. Detta var i fredags. Hade sådan tur att jag fick tag i rätt person, som dessutom engagerade sig. Mailade in alla dokument på arbetslivserfarenhet, utbildningar och tidigare betyg - fick svar efter en timme.
Idag fick jag också bekräftat att jag kommit in, så dagen har ägnats åt att ringa runt och avsluta de knappt påbörjade komvuxkurserna, ändra om med CSN, ändra dagistider. MEN - jag har sparat ett och ett halvt år på komvux. Tack för det Göran!

VAB- utveckling

Anade att jag skulle få äta upp mitt tidigare inlägg, och så även denna gång. Förkylningen och magont på Adrian muterade till Tyra - som fick magsjuka. Hon smittade ner sin moster som tog VAB åt mig i fredags.... Hmmm, inte riktigt bra.
Men nu mår alla bättre. Eller, moster Y har jag inte pratat med idag, men jag hoppas hon mår bättre. Imorgon är det jobb igen. Bra när de blir sjuka - och friska på helgen. Eller?!!

VAB - Vård Av Barn

VAB, ett tillstånd vi hittills bara har hört talas om har kommit till vår familj. Jag försöker se det som att vi håller på att normaliseras.. Igår hände det. De ringde från förskolan när jag var i skolan och Johan på jobbet (bra klang -jobbet), Adrian hade ont i magen och kändes varm. Väl hemma verkade det rätt ok, men magen är i olag och feber på 38,0.
Förutom att jag missar några lektioner så känns det helt ok. Det vill säga, det känns inte som om det är något vi kommer behöva söka dagvården för. Det verkar vara något "helt vanligt", som säkert är borta tills på måndag, svårt att förklara den känslan, det närmaste ord jag hittar är nog lättnad.
Idag är vi hemma och myser, ser på film, ritar och har kafferep. För sjuk för att vara på förskolan, men tillräckligt pigga för att orka leka, det är nog inte så dumt. Det kan till och med göra det värt att plugga halva natten som kompensation.

Mera Vinterlek

Pulkaåkning med bästa familjen H, korvgrillning och alldeles lagom kallt. Det kan inte bli mycket bättre en vanlig söndag!

Äntligen!

Provsvarsstress....

Idag fick vi svaret på AFP(cancerindikatorn) Det analyseras nämligen endast på fredagar i Karlstad. Efter ett provsvar som tack och lov visade sig vara felaktigt under hösten vågar jag inte längre ringa och fråga om provsvar. Jag använder metoden, hör jag inget är det nog bra hoppas jag....
Den fungerar inte. Inte för mig, i praktiken skulle den säkerligen göra det, för visst skulle det ringa om det var något som inte stämde. Så med min nyvunna telefonprovsvarsskräck fick Johan istället ringa, själv stod jag precis bredvid, allt mer nervös eftersom tiden gick. Varför dröjer det?!
Det visade sig att provsvaret är helt normalt och anledning till dröjsmål (säkert en minut) var att det inte var vår ordinarie sköterska som svarat.
Nu ska vi inte ta prover igen förrän den 2/2, nästan en hel månad att andas kvar....

God Fortsättning!

Gott Nytt 2010 i midvinterkylan - Hoppas alla får ett fint och friskt år!

Här är KALLT! Har förstått att det är så på de flesta ställen, men mer än -20 är faktiskt riktigt kallt. Eftersom min man är hämtad från södra delarna av landet påstår han sig aldrig ha upplevt något liknande, det kan helt enkelt bara vara en ny istid på gång!

Jul & Nyår har gått i ett rasande tempo, först här hemma och på annandagen ner till Skånelandet. Fint och mysigt på alla sätt och vis!
Igår började vardagen igen med dagis och skola. Inser att det kanske kallas vuxet att tycka att det känns rätt så skönt. Liksom känslan av att plocka bort alla julsakerna också ska bli väldigt skönt. Ska ge oss på det i helgen är planen, de står kvar på nåder för T vill absolut inte packa ner tomtarna....
Barnen verkar också ha längtat efter kompisarna på förskolan för lämningen har gått helt smärtfritt. Adrian lekte lejon innan jag hann få av honom overallen igår och Tyra hittade kompisarna direkt och vinkade bara lite förstrött när jag sa hej. Vad skönt det kan vara ibland!