Kusinen finen

Han smet ut för tidigt, kusinen -finen. Allt gick bra ändå. Han är väldigt söt och lite liten. Det är Tyra nöjd med. Hon var ju också lite liten.
18 maj är han född istället för den 29 juni som tanken var, 1900 g och 45 cm. Edvin är namnet och vi längtar efter att få träffa honom snart.
Välkommen Edvin!!

Nu drar vi

Söderut!

Kommer dock att bli lite senare än ursprungsplanen beroende på diverse omdömen och annat kul som måste göras. Detta innebär en mellanlandning i Göteborg, men å andra sidan är vi ju framme i bra tid imorgon förmiddag.

Trevlig Helg!

Mycket att se fram emot

För första gången sedan A blev sjuk kan jag känna att jag ser framåt. På riktigt. Tänker inte på den j-a cancern varje stund. Därmed inte sagt att inte tankarna kommer varje dag. Det är ändå en förbättring - hoppas jag.
Det är sådana här inlägg som ger lite ångest att skriva, jag törs inte riktigt lita fullt ut på det jag skriver och bakslaget lurar fortfarande runt hörnet. Men vi övar och hoppas att det är det här ska bli vårt normaltillstånd.

Men - nu börjar björkarna få musöron, vitsipporna blommar för fullt och jag har till och med dristat mig till att plantera ut några kryddväxter, trots att frosten fortfarande hälsar på om nätterna. Än så länge har det gått bra.
Ikväll kommer lillasyster med den stora magen och hälsar på över helgen. Det ska bli roligt, känns som om det var länge sedan.
Nästa vecka är kort vecka och på onsdag drar vi söder över för att hälsa på alla fina släktingar och vänner. Det var också jättelängesedan!!
Bröllop på lördagen och förhoppningsvis få kika på nytillskottet i Ljungbyhed någon av dagarna, samt avundas A som jag hört ryktesvägen har en väldigt fin mage!

Väldigt hektiskt och många bollar i luften är det fortfarande, men det känns ändå som om vi plockar ner en i taget.

Disk -o

Vi laddar inför helgens prylbytardag med att märka kläder till försäljning, diska och äta popcorn!

April April - Snart maj!

Sämre bloggare får man leta efter. Tiden och inpirationen har inte varit synkroniserade på ett bra tag.

Nu har min käre make rensat och vad man nu gör med en dator som inte fungerar som den ska, så nu hoppas jag att det till och med ska gå och lägga ut en och annan bild.

Med oss är det bra. Tempot är fortfarande högt och intesnivt, men roligt för det mesta. Skolor av alla de slag, högskoleprov, tankar på hur skolan ska fortsätta framöver.

Johan har ju sitt vik en bit in i juni, och efter det vet han inget mer. Jag har sökt Universitetet till hösten och har en garantiplats, så den biten borde vara lugn. Sommarjobb är klart, J tar föräldraledigt och jag jobbar, med lite tur kanske vi kan få någon vecka tillsammans, om inte annat för att vi vill åka land och rike runt och välkomna de nya kusiner och kompisbebisar som både dykt upp och förväntas under sommarens första del!!! Så spännande!

Min stora bebis T, har en lös tand!!!!! Oj, vad hon blev gammal - för att inte tala om hur gammal jag blev. Min lilla tjej...

Inser att jag blivit sådär som jag tyckte var så fånigt att min egen mamma höll på. Jag förstår dig bättre nu mamma! :-)

Adrian är det full fart på, han springer, skriker, pratar och VILL, VILL INTE, VILL, VILL INTE, med ungerfär 10 sekunders mellanrum! För att citera en intern källa "det är en härlig ålder" Och visst är det det, men det är inte alltid att man känner det helt och fullt.

Återbesök i Göteborg för två veckor sedan passerade utan anmärkning, och om inget nytt inträffar ska vi inte tillbaka förrän vid årskontrollen i oktober. Känns helt otroligt! Ordinarie månatlig provtagning i Karlstad gäller förstås framöver också.

Ett litet tecken på att vi är här

Hinner alls inte med, men vill så mycket. Informationsträffar och möten om studier om förskola och om jobb. Inte ett endaste som handlar om behandling eller sjukdom just idag.
Adrian och Johan var på dagvården och tog prover igår, vi har inte ens kommit ihåg att ringa för att få provsvaren. Hoppas det tyder på att vi börjar återhämta oss och inte bara på stress.

Ny vecka - nya möjligheter!

Ännu en vecka har gått. Jag anade våren igår. Det droppade från taken (inte bara rasade stora snömassor) fåglarna kvittrade och solen sken. Trött som jag börjar bli på vintern griper jag de halmstrån jag hittar och plockar genast fram vårjackan. Jag skulle ju bara til systertyster och hälsa på i hennes nya lägenhet. Om någon undrar kan jag meddela att det är inte alls dags för vårjacka än. OM man inte sitter i lä vid universitets stora glasfönster med en glass i handen - det är vårtecknet bland studenter jag såg i slutet på förra veckan. Det får duga i brist på snödroppar.
I morse ville jag fortfarande leva i tron att det var vår och försökte ta på Adrian lite mindre kläder innan tidig avfärd till dagis. Min man (som går i vårjacka året om oavsett grader celsius) tog genast ur mig den villfarelsen. "Vad gör du?!" -"Det är 16 minusgrader ute".
Jaha - det var den våren.
Imorgon är en ny dag - med nya möjligheter att träffa våren!