Avboka november och lägg till två juli

Jag är fortfarande inne på att boka om lite i almanackan. Novemeber är inte direkt min bästa vän nu heller. En månad så starkt sammankopplad med sjukdom och elände. Mamma är fortfarande(!!!!!) inlagd på infektion med den ena intravenösa antibiotikan efter den andra. Lite bättre mår hon men feber för tredje veckan i rad känns inte alls som något bra. Igår trodde vi under några timmar att Adrian fått vattkoppor. I måndags fick vi veta att det går på förskolan. En telefonkontakt med Göteborg sa att eftersom Adrian faktiskt haft både vattkoppor och bältros samt är helt utan immunsuprimerande medicin skulle vi inte behöva oroa oss. OM han ändå mot alla odds skulle få prickar skulle vi naturligtvis vara uppmärksamma och genast höra av oss till dagvården. Sagt och gjort, tisdag visar prickar. Tycker inte att det ser ut som vattkoppor men med katastroftänk i bakhuvudet känns det mer som, ja, varför inte. Varför skulle vi klara oss undan det för. Finns det en chans att få något så tar vi väl den... (jag vet att det låter lite bittert, räknar med att det snart ska gå över) Men, faktiskt! Inga vattkoppor, mer sannolikt några överlevande myggor som gjort hård åverkan på lille sonen. Vid närmare efterforskning visade det sig att förskolan varit ute i skogen dagen innan och träffat en massa flygfän. Adrian reagerar väldigt mycket på bett av alla de slag och utvecklar ofta blåsor på sina bett vilket gör att vattkoppor och blåsbildning inte ser helt olika ut. Skönt i alla fall att slippa en behandling. Andra dosen vaccin missade han i turbulensen som blev, det får bli i början av nästa vecka istället!
Dags att återgå till studierna, får nog höra av mig till morbror Newton och kusin Curie för att få lite hjälp. Det är bra att ha intelligenta släktingar! :-)

Fick ett kort på lillkatten Hedvig i köksfönstret. Orkidén som faktiskt blommar om fick vi när vi kom hem från Göteborg i november förra året från Skånelandet. Något är positivt med november - orkideer som blommar om!