Ett stort litet steg i rätt riktning. (hoppas vi)

Vi är faktiskt tillbaka hemma igen. Eller.... jag och Tyra är hemma, Adrian och Johan är tillbaka i Karlstad och får penicillindropp. Mest förvånad är nog jag. Packningen vi hade med oss hade räckt i ytterligare ett par veckor, "för säkerhets skull".
Göteborgsturen var bra och gav många svar. Leverbiopsin gjordes igår enligt plan och svaren kom idag. De visade en lätt inflammation, vilket var ett bra svar. Inflammationen kan bero på EBV viruset, eller något annat. Det viktiga var att det inte visade någon tendens till rejektion. Adrian kommer få fortsätta vara utan sin avstötningsmedicin ett tag till i alla fall, längre fram får vi se. Eventuellt kommer man sätta in honom på en väldigt låg dos, men det visar sig...
Det segdragna EBV är också på tillbakagång men är fortfarande aktivt, det är dock inget man märker av på Adrian längre. Han börjar bli rätt uttråkad av att vara mer eller mindre stilla och tycker nog precis som vi att det är dags att vara hemma ett tag - helst flera dagar i ett streck. Hans levervärden som under en tid visat stigande tendens har nu också backat fint och var idag lägre än på länge. Fortsätter tendensen så här återstår det två dygns antibiotikakur och sedan blir han förhoppningsvis utskriven och det räcker med ordinarie provtagning till veckan. (må, on fr) Nästa tur till Göteborg blir den 4 mars om planen håller.
Under vårt besök i Göteborg fick vi också lite finbesök som knackade på dörren. Några av Adrians favoritsköterskor från dagvården i Karlstad var på föreläsning och tittade förbi hos oss. Det är sådant som gör att man blir glad! Adrian har charmat in sig lite här och var, och ibland kan man gissa att han får lite positiv särbehandling, en del sköterskor som vi inte träffat på ett tag i Göteborg kom också extra förbi bara för att hälsa. Det värmer, och extra mycket nu när vi varit(och är fortfarande till viss del) väldigt oroliga.
Tyra har fortfarande lite feber och en fruktansvärd hosta och snuva så hon blir hemma ett par dagar till hon också. Med lite tur är det samma skräp som Adrian har haft, annars visar det sig säkerligen ganska snart. Vi håller lite säkerhetsavstånd och försöker hålla oss till slängpussar för att kanske missa någon liten chans att dela på allt vad man hittat. Får se hur långt det räcker.

Mitt återbesök på Sahlgrenska gick på fem minuter, alla prover var helt normala och jag räknas nu som återställd. Känns bra och jag behöver inte komma på några fler kontroller förrän ettårskontroll i oktober om jag inte själv känner att jag vill det.
Nu hoppas vi på några lugna dagar hemma, och om T mår tillräckligt bra kunna träffa några kompisar i helgen.